Jag orkar inte vara tyst mer. Är de så konstigt att man mår skit om de inte finns någon att prata med, inte ha ett EGET hem där jag väljer vilka jag släpper in och det viktigaste av allt en stadig ekonomi. De är inte bara att söka jobb om de inte finns någonting att söka. Kom inte och säg det ena efter de andra om att de inte finns tid över för vänner eller sig själv. De är sånt man tar sig tid för. Man väljer själv hur mycket tid man tar sig till att vara själv eller med vänner (känner mig som en gnälspik men va fan de är juh ända gången jag får säga nått).
Har en period igen då jag lyssnar på Nordman nästan hela tiden. De finns så mycket i hans musik som kan ge mig nått, som får mig att se saker från en annan synvinkel.
Säger som Gerd sa åt mig igår: De är inte mitt fel, de är inte jag som gjort fel och jag kan inte rå för att jag mår dåligt. De är tur att jag finns för vem ska annars vara jag? Jag är bäst så enkelt är det. Alla är bäst på sitt sätt. Alla är LIKA mycket världa så enkelt är det.