Fan jag verkligen bubblar inombords av ilska och rädsla. Allt är påväg åt skogen känns det som. Känns som om jag inte får luft som jag ska mer. Panikångesten kommer tillbaka, de är som att jag inte ens kan bromsa dess framfart.
M ska ha ett stort tack för att han fanns där när jag skulle sova sen. K och J hör också dit till de som fanns där. Men men nu är de måndag och jag har upptäckt fler blåmärken än när jag "buschdivat".. ett i pannan, ett mitt i handen och en massa på armar och ben. Ja de är farligt att nysa, de är tydligt de.
Nå om man skulle få tag på O nu så man kanske kan ta en kaffe eller nått, bara snacka en massa. Men får väl se om jag får tag på honom.
Ha en bra dag..
djupa andetag in och släpp ut med öppen mun..... att få panikkänslor e inget vidare o svårt att hjälpa som en vän på andra sidan datorn..... så vännen , tänk på något annat i stället, försök sopa det in under mattan , hoppa på det och skrik lite..... :) om inte annat så får kroppen en stund aktiviteter att tänka på något annat .....
SvaraRaderaoch snart ska vi ordna en tjej, mys kväll o du ska meeeeeeeeeeeeeeeeee *ler* juheeeee
kramizzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzz