Den där eviga tanken, svek jag personen eller inte? Skulle jag ha sagt nått eller ska jag fortsätta vara tyst och tiga som muren. Saknar att umgås men endå är de skönt att vi inte ses. Det är som förr man duger bara när man inte har någon annan att umgås med. De är väll ändå inte så de ska vara, är man bra vänner så ska man finnas där i ur och skur. Visst alla gånger är de inte säkert man kan finnas där, men men.
Hmm dagen bara rinner iväg och de känns som om jag inte skulle vilja gå på jobb idag, men de ska jag. De ska inte bli att vara hemma en massa. Skulle verkligen behöva träffa lite vänner nu känns det som, men när jag väl träffar dem så tiger jag som muren. Eller så är de dom som inte vill lyssna, som verkligen inte orkar anstränga sig till att höra på vad man har att säga, som kollar åt alla andra håll för att slippa lyssna.
De som är de mest jobbiga i allt är att jag tappat kontakten med alla killpolare som jag umgicks med förut. Har ingen som jag träffar som förut. De har som bara gått upp i rök, jag vet inte vart de försvann men spårlöst borta är de iaf.
Jag känner mig trasig..
Nu återgå till vardagen..
Ha en bra dag/kväll
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar